3000 meter under vattnet lever vi eller drömmer jag?

Mitt lov som gott har varit flott om jag får uttrycka mig i rim. Jag for, som sagt, i tisdags till Virsbo och levde på landet i några dagar. På fredagen tog jag med mig Kirsi, min kusin, och hennes barn hem till Gävle. Vi fick, som också sagt, med oss mina brorsöner Rasmus och Lukas till Gävle. Det går inte att få nog av barn! Jag hade bokat bowling, så det, godis och en film var fredagskvällen. På lördagen gick Kirsi och barnen på bio och jag passade på att luncha på Waynes med Emma. Vi hann även med att kolla in idolerna, vilket dock inte intresserade mig för fem öre. Jag har ingen koll alls på vilka som är med iår och tycker att det oftast brukar vara tråkigt att titta på sådant. Jenna vart iallafall glad över att hon hade sett allting uppifrån mina axlar. (Jag känner fortfarande av i musklerna att hon spenderat 45 minuter där uppe...) Summan av kardemumman: Jag kommer bli en perfekt mamma, men kommer dock inte leva så länge. Efter att de åkt hem i söndags sov jag, djuuuupt, i 4 timmar.

Idag har jag  betat av första skoldagen efter lovet, inget speciellt alls. Jag tycker bara att det är skönt att vara tillbaka till skolan. STÖRD! Måste bara tillägga att hysterin som skapas i klassrummet när en ny kille kliver in är ljuvlig. Praktiskt taget ALLA tjejer, och Filip, fnittrade halva engelskalektionen. Oh die, men man är ju inte mer än människa.

Nu sitter jag och njuter till G och bara trivs. Har inga planer på att sova tidigt ikväll med tanke på skolstaren vid elva:femtiofem imorgon. Hälsar dock en god natts sömn åt hela konkarongen. Puss!








Kommentarer

Kommentar:

Namn:
Kommer du tillabaka?

E-postadress: (visas bara för mig)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0